Ytterhogdal

Ytterhogdal är Hogdalsbygdens centralort. Att bo och vistas både i Ytterhogdal och på omkringliggande landsbygd är synonymt med livskvalitet. Här finns det storslagen natur med den slingrande ån Hoan som går genom samhället, det finns orörd natur, berg, naturreservat, ängar, insjöar och härliga skogsmiljöer som ligger just runt knuten. Det finns fantastiska bärrika skogar, jakten, fisket och friluftslivet.

Här finns skola från Förskola till årskurs 6, här finns många olika idrottsaktiviteter, bibliotek, biograf och serviceställen som mataffär och bensinmack samt mysiga restauranger och boenden.

Här finns en otroligt vacker kyrka med magiskt läge och Gammelträda som är Ytterhogdals hembygdsgård som under sommaren har fikaservering. De mest kända och välbesökta utflyktsmålen är Sveriges mittpunkt och utsiktstornet i Fnuschen med milsvid utsikt men det finns även många små andra pärlor att besöka och upptäcka. Det finns många badplatser och små mysigt utflyktsmål under se och göra kan ni hitta de flesta. Hoppas ni kommer att trivas i Ytterhogdal och i Hogdalsbygden!

Historia

Ytterhogdalssamhälle började bebyggas under tidig medeltid och är det största samhället i Hogdalsbygden. Orten var tidigare kommuncentrum i Hogdals storkommun och utvecklades då till tätort. Idag hör hela Hogdalsbygden till Härjedalens kommun. Det kan nämnas att invånarna i Ytterhogdal kan identifiera sig med tre landskapsnamn eftersom de bor i Hälsingland i Härjedalens kommun och i Jämtlands län. Detta fenomen är Ytterhogdals befolkning tillsammans med invånarna i Ängersjö ensamma om i Sverige.

Ytterhogdalskyrka ligger så vackert på ett näs omgiven av vatten på tre sidor. På exakt samma plats byggdes för 800 år sedan den första stenkyrkan, som en svensk revirmarkering vid norska gränsen. Idag ligger hogdalsbygden bokstavligen mitt i Sverige, men ända fram till 1645 delades bygden av riksgränsen, som skilde det svenska Ytterhogdal från det norska Överhogdal. I gränsdokument från slutet av 1200-talet anges gränsen gå från Runasten, längs Hoans dalgång till Märosen. Att gränser och revirmarkeringar var viktiga under medeltiden, berodde på att skogarna i inlandet var en guldgruva för jägare och fiskare och konkurrensen var stenhård. Bara i Ytterhogdal finns över 200 fångstgropar för älg registrerade. De som bodde i bygden försörjde sig på jordbruk, fångst och andra binäringar som järnframställning och smide. Ända in på 1900-talet hade de flesta hemman egen smedja i Hogdalsbygden.

På 1800-talet blev timret i skogen den nya guldgruvan och nu var det träpatronerna som konkurrerade om resurserna. Skogsarbete blev den vanligaste näringen i bygden. I mitten av 1900-talet byggdes också tre större kraftverk i den del av Ljusnan som rinner genom Ytterhogdal – Krokströmmen, Långströmmen och Storåströmmen. Samtidigt omvandlades Ytterhogdal till en modern tätort. Just nu pågår en infrastrukturrevolution i Sverige. Tillgången till fiberbredband kommer att förändra förutsättningarna för livet på landsbygden. Till exempel blir potentialen till distansarbete fantastisk vilket innebär att människor som värderar frihet och närhet till naturen kan förlänga dagen med betydligt mer meningsfull sysselsättning än att sitta i bilen till och från arbetet. I Ytterhogdal byggdes fibernätet ut under sommaren 2014 och fortsätter med byar omkring för att alla ska få tillgång till denna möjlighet.

HOGDALSBYGDEN.SE

Webbplatsen drivs ideellt av Framtid Hogdal. Önskar du komma i kontakt med oss gör du det enklast via e-post framtidhogdal@hotmail.com eller på telefon 070-377 42 81.

Om Cookies på webbplatsen
Webbplatskarta